pyretsegna

Fantastiskt vad människor kan ha olika uppfattningar om hur, när, var det är att snart föda barn.
I augusti sa min barnmorska åt mig på skarpen att ansöka om havandeskapspenning, well nä jag gjorde inte det då.
I september visade samma barnmorska mig ajabaja fingret och menade på att jag inte skulle jobba längre än jag faktiskt stod ut med.
Sagt och gjort, nu 3 veckor kvar har jag då "äntligen" fått tummen ur och slipper nu att ha ångest över att knappt orkar stå upp i en timme utan att få ont med ett mycket tillgjort leende inför våra gäster
Därmed är det inte sagt att jag tycker det är tillfredsställande att "bara" gå hemma.
Nä, jag önskar innerligen att detta hjärtebarn ska vilja komma ut snart.
Helst önskar man att man går å lägger sig på kvällen och när man vaknar så finns den lilla framme nära intill bysten.
Jag längtar inte efter att förlösa direkt, men ser inte heller kjejsarsnitt som ett alternativ om man absolut inte måste och i den zonen ligger inte jag.
Nähäpp ska väl försöka tycka att städning här hemma är det roligaste jag vet, så nya rader en annan dag.